Viva/ Dialogen :)

Idag var vi på studiebesök med klassen och OJ vad glad jag är att vi gjorde det studiebesöket :)
Dit ska jag gå på samtalsgrupp sen som förälder! oj vad man kan lära sig mycket alltså, jag vill bli en bra mamma med mycket kärlek :) Han som pratade om just det hade en bild på en triangel, längst ner på triangeln som grund var det beröm och kärlek. Alltså visst man skulle såklart ge kärlek till sina barn, men fattar barnen det själva? Ofta uppfattar barnet eller tånåringen bara när det får negativ kritik.. Man måste som förälder göra det rätt så att barnet kan känna sig älskad och uppskattad för det som denne gör :) Han tog ett så bra exempel, man tjatar på sitt barn att städa rummet, barnet gör det. Sedan när man som förälder kommer upp för att titta så är det första man ser två pennor på golvet. Vad gör man? Omedvetet säger man ja, men du har glömt pennorna där iställför att se att HELA rummet är städat. okej, nu är det jag som är barnet så jag ska väl inte lära mig hur man ska agera som förälder än... men intressant och jag vill INTE glömma allt som jag tar till mig nu tills senare i livet :)

Hos en annan fick man hjälp som barn om man hade alkoliserad förälder, en bild visade så starkt hur man kan känna sig som barn. Försökte rita av den från mitt minne.

Hur barnet känner sig när pappa dricker, jag tror inte barnet var mer än 5 år...
Jag tror jag låter bilden tala för sig själv...
Som barn märker man såfort en förälder bara dricker lite, det behöver inte vara mer än ett glas på helgen. Barnet märker att föräldern kasnke blir mer högljudd, frimodig, luktar, vinglar, rösten blir annorlunda. Det är en obehaglig känsla för ett barn. Som förälder måste man tänka till och göra prioriteringar, måste jag dricka när mitt barn är hemma eller med mig? Jag tror inte man förstår...
Massa bra var det där, tänkvärda saker. Men om man skulle behöva kontakta såå gå in här :) http://www.falun.se/dialogen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0